Utdrag ur konsekvensutredningen

Utdrag ur konsekvensutredningen

8:2321 Räcken Revidering och motiv Det gamla avsnittet 8:2321 Räcke och ledstång delas upp i två separata avsnitt; 8:2321 Räcken och 8:2322 Ledstänger.  Det är vanligt, och väldigt lätt, att man blandar ihop kravet på räcke med kravet på ledstång. Men vad ska räcket egentligen skydda emot? Och vad är ledstångens huvudfunktion? Vi får många frågor på avsnittet och ett förtydligande behövs. Uppdelningen i två avsnitt görs för att visa att visa att kraven har olika huvudsyfte. Räcken ska i första hand förhindra fall från hög höjd ner till en lägre nivå. Ledstängernas främsta uppgift är att fungera som balansstöd i gångriktningen i ett trapplopp, på en ramp eller på ett annat lutande plan.

8:2321 Räcken

Trapplopp, trapplan, ramper och balkonger som inte avgränsas av väggar, ska ha räcken som begränsar risken för personskador till följd av fall. Räckesfyllningar med infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa.  Allmänt råd Räcken i trapplopp bör vara minst 0,9 meter höga. Om en öppning vid sidan av ett trapplopp är större än 0,4 meter i båda längdriktningarna och våningshöjden är mer än 3,0 meter, mätt från golv till golv, bör räcket vara minst 1,1 meter.  Revidering och motiv De allmänna råden om räcken i trapplopp formuleras om. Höjderna på räcken ändras inte. Formuleringen ”då risk för nedstörtning föreligger och fallhöjden är mer än ett normalt våningsplan” ersätts med frasen ”då våningshöjden är mer än 3,0 meter mätt från golv till golv”. Risken för fall hänger samman med hur miljön i sin helhet är utformad. Man kan naturligtvis falla illa och slå sig allvarligt när man trillar, eller snubblar, från en låg höjd. Men avsnittet om räcken fokuserar på fall från högre höjder.  I utredningen tog Boverket kontakt med akutsjukvården för att få deras erfarenheter av fallolyckor. Tore Wikström, Linköpings universitetssjukhus, framhåller att traumaolyckor, som fall från höjder, är ett komplext område. Skadornas natur är inte enbart beroende av hastigheten vid nedslaget utan också av andra faktorer som vad underlaget består av och vilken kroppsdel som slår i först. Ett sätt att illustrera vilka krafter som kan orsaka svåra skador på en individ, så kallade högenergiskador, är att jämföra med trafikrelaterade skador. Ett abrupt stopp vid hastigheter på 30–35 km i timmen medför med stor säkerhet så kallade traumaskador på individen. Med traumaskador menas att man utöver att brutna ben också får olika sorters inre skador.  Om man gör en omräkning från rörelseenergi till lägesenergi, alltså räknar om kraften i bilens hastighet till den kraft som utvecklas vid ett fall från en höjd, motsvarar 30–35 km/tim ett fall från mellan 3,5 och 5 meters höjd.  Uppgifterna bekräftas av Blekingesjukhuset där fall från högre höjd än 3 meter ska utlösa traumalarm. Utifrån skrivningen i 8:2321 i BBR får man göra en bedömning av lämplig utformning. Det finns inget generellt allmänt råd om altanräcken. Det är upp till Byggnadsnämnden att göra en bedömning i varje enskilt fall.

Mkprojekt AB | Tel: 08- 689 79 67 | E-post: mk@mkprojekt.se

Hitta oss på Facebook!